Cannabiskliniker i Sverige – Hur funkar dem och är det ens lagligt?

Under de senaste fem åren har begreppet cannabiskliniker etablerat sig i Sverige. De första klinikerna startade som små privata mottagningar som erbjöd medicinsk cannabis till patienter med kronisk smärta eller neurologiska sjukdomar när den ordinarie sjukvården sagt nej. I dag diskuterar politiker, läkare och patienter allt ifrån cannabisens plats i vården till hur branschen regleras. Boomen av cannabiskliniker i Sverige väcker starka känslor – för vissa är den en nödvändig ventil för människor som lever med outhärdlig smärta, medan andra ser den som ett cyniskt sätt att exploatera desperata patienters hopp.

Vad är medicinsk cannabis och hur fungerar lagen?

I Sverige är bara två cannabisbaserade läkemedel godkända: munhålesprejen Sativex och cannabidiol‑oljan Epidyolex. De används mot spasticitet vid multipel skleros respektive två sällsynta epilepsisyndrom. Ett tredje preparat, Bediol, som består av torkade blomtoppar, kan förskrivas men kräver en individuell licens eftersom det inte är registrerat i Sverige. All annan cannabisbehandling sker ”off‑label” via licens eller som extemporeberedda oljor som blandar tetrahydrocannabinol (THC) med cannabidiol (CBD). Läkemedlen kan omfattas av högkostnadsskyddet, men själva läkarbesöken är ofta privatfinansierade och dyra.

Det innebär att patienterna i första hand behöver en intresserad läkare som vill ansöka om licens. Offentliga smärtkliniker är generellt restriktiva. Den smärtspecialiserade överläkaren Sylvia Augustini beskriver att Sativex bara ges till ett fåtal patienter på Akademiska sjukhuset och att behandlingen kostar cirka 5 000 kronor i månaden eftersom medicinen inte täcks av högkostnadsskyddet. Expertgruppen för smärta inom Region Stockholm gick 2021 ännu längre och slog fast att evidensen för smärtstillande effekter av cannabis är svag och att riskerna för långsiktiga biverkningar är stora. 2024 arbetar samma grupp med att revidera riktlinjerna, samtidigt som forskare vid Karolinska institutet driver en stor observationsstudie där patienter kan rapportera sina erfarenheter av medicinsk cannabis.

Den fria förskrivningsrätten gör dock att läkare i privat sektor kan skriva ut cannabispreparat när de anser att nyttan överväger riskerna. När patienternas behov möter en närmast obefintlig offentlig vård öppnas ett utrymme för privata aktörer – där har dagens cannabiskliniker vuxit fram.

Vilka cannabiskliniker finns i Sverige?

1. Aureum Life/Aurea Care – pionjären som blev skandalbolag

Det första kända svenska cannabisbolaget Aureum Life öppnade 2020 ett litet mottagningsrum vid St. Görans sjukhus i Stockholm. Bolaget lanserades med visionen att kontrollera hela kedjan ”från frö till patient” och behandla allt från tremor och multipel skleros till neuropatisk smärta, stress och PTSD. Företaget marknadsförde även odlingsanläggningar och investeringar i cannabisindustrin. Redan första hösten avslöjade Accent att läkaren på kliniken var dömd för narkotikabrott. 2022 stoppade Inspektionen för vård och omsorg (IVO) verksamheten efter att man funnit allvarliga brister: cannabis hade ordinerats till barn och dementa utan ordentlig anamnes eller kontakt med tidigare vårdgivare. IVO ansåg att kliniken utgjorde en fara för patienters liv och hälsa och utfärdade verksamhetsförbud.

Efter nedstängningen återuppstod verksamheten som Aurea Care med mottagningar i Stockholm och Kristianstad. På sin hemsida beskriver företaget att man erbjuder cannabisbaserad farmakoterapi för behandling av svårbehandlad kronisk smärta, spasticitet och tremor och att man sedan 2020 behandlat mer än 7 000 patienter. Man tar 1 800 kronor för nybesök och 600 kronor per uppföljning, medan läkemedlen ofta omfattas av högkostnadsskyddet. Enligt Drugnews fortsätter företaget trots förbud att marknadsföra cannabisläkemedel och har därför hotats med ett vite på 200 000 kronor per gång. Medicinerna består i stor utsträckning av extemporeoljor med THC och CBD som faktureras till regionerna; kritiker menar att företaget lägger kostnaderna på skattebetalarna samtidigt som den medicinska effekten är oklar.

Patienter som diskuterar Aurea Care på forumet Flashback ger en blandad bild. Vissa uppskattar effekten av oljorna men berättar att läkarbesöken sker via telefon, varar några minuter och att en faktura på 600 kronor alltid kommer därefter. Andra kallar kliniken ett ”scambolag” som tar betalt för konsultationer man vet aldrig leder till behandling. Inlägg beskriver att kostnaderna kan landa på flera tusen kronor i månaden och att många därför hellre reser till Danmark eller köper cannabis illegalt. Trots kritiken planerar ägarna fortsatt expansion och driver kampanjer som Stockholm Medical Cannabis Conference.

2. Sapphire Clinics – brittiskt bolag med försiktigt upplägg

I maj 2024 öppnade den brittiska kedjan Sapphire Clinics sin första svenska cannabisklinik i Stockholm. Kliniken ägs av Curaleaf International och presenteras som en högspecialiserad smärtklinik där varje patient bedöms av ett team bestående av smärtläkare, farmakolog, neurolog och psykiater. Patienter med långvarig och funktionsnedsättande smärta erbjuds en grundlig genomgång av tidigare behandlingar och en individuell plan om andra alternativ saknas. Man samarbetar med Karolinska institutets observationsstudie så att patienter kan bidra med data om effekt och biverkningar.

Sapphire tar omkring 1 800 kronor för ett första besök och 1 200 kronor för uppföljningar var tredje månad, enligt diskussioner på Flashback. Medlen som skrivs ut omfattas av högkostnadsskyddet, vilket flera patienter menar gör kliniken mer prisvärd än Aurea. Även om någon beskriver e‑postfakturor för bokningar och en ”indisk Skype‑doktor”, finns andra som noterar att Sapphire kräver färre återbesök och verkar mer seriös. Företaget betonar sin internationella forskningsbakgrund och står samtidigt under stark granskning; medgrundaren Mikael Södergren argumenterade i Läkartidningen för att svenska riktlinjer bör uppdateras eftersom FDA funnit måttlig effekt av medicinsk cannabis och lägre risk för allvarliga biverkningar än opioider. Han menar att behandling bör ske under rigorös klinisk styrning och inte lämnas helt fri.

3. Smärt‑ och psykiatricentrum Malmö – svensk bakgrund med dansk expertis

En tredje aktör är Smärt‑ och psykiatricentrum i Malmö. Kliniken marknadsför sig inte som cannabisklinik utan som en privat smärt- och psykiatrimottagning med korta väntetider. Bakom cannabissatsningen står den danske anestesiologen och farmakologen Niels Videndal Olsen, som tidigare varit överläkare på Rigshospitalet i Köpenhamn. Olsen har behandlat omkring 200 patienter med cannabis, främst i Danmark men även i Malmö där han använder Sativex. Han hänvisar till en amerikansk rapport från 2017 som konstaterar ”substantiella bevis” för cannabis mot kronisk smärta och menar att cannabinoider kan möjliggöra nedtrappning av opioider och bensodiazepiner. Samtidigt varnar han för risk för missbruk och betonar att läkare måste se upp med patienter som söker Bediol för att röka.

Smärt‑ och psykiatricentrum tar emot patienter som redan är utredda och tar omkring 40 655 kronor för telefonrådgivning per år (enligt 2020 års uppgifter) men har ingen öppen prissättning på sin webbplats. SVT har rapporterat om patienter i Västra Götalandsregionen som nekats cannabis men fått Sativex via Olsen. I artikeln beskriver han att cannabissprejen kan hjälpa patienter med ryggmärgsskador, amputation, diabetes och trafikolyckor att sova bättre och minska dosen morfin. Kliniken blev 2023 föremål för debatt när Olsen blev sjuk och pro‑cannabisaktivisten Tina Horsted planerade att ta över mottagningen via sitt Horsted Institute i Danmark. Horsted har behandlat över 7 000 patienter med cannabis och driver bussresor för svenskar till sin klinik i Köpenhamn. Trots planerade expansionsplaner har Horsteds svenska satsning dröjt.

4. Horsted Institute – dansk mottagning för svenska patienter

Även om Horsted Institute ligger i Köpenhamn besöks den av många svenskar. Danmark införde 2018 ett försöksprogram där alla läkare kan skriva ut cannabis, vilket snabbt ledde till fler patienter än i Sverige. Horsted erbjuder onlinekonsultationer och holistisk behandling, och flera svenska patienter har organiserat bussresor dit. Angela de Cabo, en cancersjuk patient från Göteborg, berättar i SVT att hon efter att ha nekats cannabis i Sverige fick Sativex i Malmö och att behandlingen förbättrat hennes liv. Flera patienter i sociala forum säger sig hellre resa till Danmark än betala dyra svenska konsultationsavgifter.

5. Aleris och övriga initiativ

Cannabis i fokus nämner även vårdjätten Aleris som exempel på en privat mottagning där läkare kan vara villiga att ansöka om licens. I den offentliga informationen framgår dock inga specifika cannabisprogram; Aleris erbjuder i första hand specialistvård inom ortopedi, radiologi och psykiatri. Möjligen har enstaka smärtspecialister inom Aleris skrivit ut Sativex, men inga öppna cannabiskliniker drivs av bolaget.

Patienternas röster – sociala forum och erfarenheter

Den kanske tydligaste klyftan mellan marknadsföring och verklighet kommer fram i patienters egna berättelser. På Flashback diskuterar tusentals användare sina erfarenheter av medicinsk cannabis. I en tråd kallas Aurea Care för en ”pengamaskin” där konsultationer på några minuter följs av fakturor och där man aldrig erbjuds uttrappning, vilket gör patienter beroende av dronabinololjor. En annan användare beskriver att besöken kostar 3 000 kronor och att oljan har en låg dos på 25 mg/ml; han valde därför att fortsätta åka till Dr. Horsted i Danmark.

Samtidigt finns det de som försvarar klinikerna. En patient skriver att Aureas oljor, som täcks av högkostnadsskyddet, är det enda som hjälper mot hennes neuropatiska smärta och att hon inte har fått samma hjälp inom regionens smärtklinik. Flera kommentatorer menar att cannabisläkemedel borde vara förstahandsval innan opioider och att motståndet grundar sig i moralism. I tråden om Sapphire Clinics påpekar en användare att kliniken tar 1 800 kronor i startavgift och 1 200 kronor var tredje månad, betydligt billigare än Aurea, och att recept kostar staten men inte patienten tack vare högkostnadsskyddet. Andra oroar sig för att cannabisläkemedel påverkar körkort och drogtester; svaren varierar från ”du ansvarar själv för att inte köra påverkad” till intensiva diskussioner om tolerans och definitionen av narkotika.

Det finns också röster som tycker att allt handlar om pengar. ”Bättre och billigare att köpa hasch eller gräs”, skriver en användare i en tråd om Aurea. Vissa ser cannabisklinikerna som ett steg på vägen mot legalisering och hoppas att fler aktörer ökar pressen på politiker, medan andra befarar att expansionen främst kommer att gynna riskkapitalister.

Forskningsläget och den medicinska debatten

Vetenskapen ger i dag varken entydigt stöd eller entydig kritik. En stor meta‑analys i tidskriften Pain fann en statistiskt signifikant men liten effekt av cannabis mot kronisk smärta; 29 procent av patienterna upplevde en 30‑procentig smärtlindring jämfört med 25,9 procent i placebogruppen. Samtidigt behövdes endast sex behandlade patienter för att en skulle få biverkningar. Den svenska expertgruppen i Region Stockholm sammanfattar i sitt uppdaterade kunskapsdokument att evidensen är otillräcklig för att rekommendera något specifikt cannabispreparat för ett specifikt smärttillstånd. Painläkaren Carl‑Olav Stiller på Karolinska universitetssjukhuset understryker att det ännu inte finns en enda smärtindikation där cannabis tydligt överträffar placebo och att behandlingar därför bör ges inom ramen för kliniska studier. Smärtläkaren Emmanuel Bäckryd menar att cannabis har höga ”numbers needed to treat” och föreslår att riktlinjer bör fokusera på precisionsmedicin i stället för att etablera cannabisbaserade kliniker.

På den andra sidan av debatten står bland annat Mikael Södergren från Sapphire Clinics, som argumenterar att cannabis har en måttlig effekt på långvarig smärta och en bättre säkerhetsprofil än opioider. Han betonar att behandling bör ske under noggrann klinisk kontroll och att riktlinjer måste uppdateras för att skilja mellan medicinsk cannabis och olagligt bruk. Danska läkemedelsverkets erfarenheter visar relativt få allvarliga biverkningar under sitt försöksprogram, men svenska läkemedelsmyndigheter förblir försiktiga. Läkemedelsverket påpekade 2023 att all marknadsföring av receptbelagda cannabispreparat till allmänheten är förbjuden och belade Aurea med 200 000 kronor i vite per överträdelse.

Vart är vi på väg?

Den politiska utvecklingen är minst sagt osäker. Danmark förlängde nyligen sitt försök med medicinsk cannabis och flera länder, däribland Tyskland och Kanada, liberaliserar lagstiftningen. I Sverige ökar antalet licenser för cannabisbehandling varje år; Socialstyrelsen rapporterade att antalet recept ökat med i genomsnitt 65 procent per år sedan 2018. Samtidigt råder fortsatt skepsis i vården och regionerna; flera landsting kräver att en smärtläkare godkänner behandlingen, och läkare riskerar att bli granskade av IVO om de skriver ut cannabis för breda indikationer.

Aurea Care planerar nya kliniker och hoppas kunna etablera 20 mottagningar runt om i Norden. Curaleaf driver nu Sapphire Clinics som en del av en europeisk expansion och samarbetar med forskning. Horsted Institute har annonserat planer på att ta över kliniker i Malmö men har ännu inte realiserat dem. Det stora frågetecknet är om någon av aktörerna kommer att få avtal med regionerna; utan sådana kommer kostnaderna för patienterna även fortsättningsvis att vara höga.

Vägledning för patienter

För dig som överväger medicinsk cannabis finns flera saker att tänka på:

• Prata alltid med din ordinarie läkare först. Även om du inte får en licens direkt kan du få rådgivning om andra behandlingsalternativ och risker. Att medicinsk cannabis är ”naturlig” innebär inte att den är ofarlig.
• Granska klinikens bakgrund. Kontrollera om mottagningen har legitimerade smärtspecialister och hur uppföljningen sker. Vissa kliniker erbjuder telefonsamtal på några minuter – det kan vara ett varningstecken.
• Räkna på kostnader. Första besöket på en privat cannabisklinik kostar ofta runt 1 800–3 000 kronor. Fråga hur ofta du måste återkomma och vad medicinen kostar. Oljor som Bediol och extemporeberedningar kan ingå i högkostnadsskyddet; Sativex och Epidyolex täcks inte.
• Tänk på körkort och arbetsliv. Du är själv ansvarig för att inte köra under påverkan och cannabis kan ge utslag i drogtester. Diskutera detta med din läkare.
• Var kritisk mot reklam. Läkemedelsverket förbjuder reklam för receptbelagda cannabispreparat, ändå figurerar annonser i sociala medier. Ett seriöst företag fokuserar på medicinsk information och personliga bedömningar.

Slutord

Boomen av cannabiskliniker i Sverige belyser en gammal konflikt: mellan patienters behov av lindring och samhällets ansvar för att behandlingar är säkra och evidensbaserade. Privata aktörer har fyllt ett tomrum i vården men har också utnyttjat kryphål, vilket lett till stängningar, rättsprocesser och kritik. Samtidigt växer den vetenskapliga kunskapen långsamt. Nya studier och erfarenheter kan komma att förändra bilden, men i dag är slutsatsen från den oberoende expertgruppen tydlig – evidensen är otillräcklig för att rekommendera cannabis för specifika smärttillstånd. För den enskilde patienten kan cannabis ändå vara en möjlighet när allt annat sviktar, men då bör behandlingen ske med varsamhet, i samråd med smärtspecialister och med förståelse för kostnader och risker.

Källor

• Accent (30 maj 2024) rapporterade att Curaleaf International via Sapphire Clinics öppnat en cannabisklinik i Stockholm och att SBU konstaterar att evidensen för cannabis mot smärta är svag.
• Läkartidningen (20 oktober 2022) rapporterade att IVO stoppade Aureum Life efter allvarliga brister i patienthanteringen.
• Aureum Life/Aurea Care (16 februari 2024) meddelade i ett pressmeddelande att man öppnat en ny smärtklinik i Stockholm och planerade expansion.
• Drugnews (2023–2024) publicerade granskande artiklar om kritik mot cannabiskliniker och patienters erfarenheter från forum som Flashback.
• MåBra (21 maj 2024) skrev att antalet licenser för medicinsk cannabis ökar och att Sativex och Epidyolex är de enda godkända cannabisbaserade läkemedlen i Sverige.
• Narkotikapolitiskt center (2022) utredde extempore-cannabis och regionernas kostnader för cannabisbehandling.
• Sapphire Clinics Sweden (2024) beskriver på sin webbplats hur deras mottagning för långvarig smärta fungerar och att de samarbetar med forskning på Karolinska institutet.
• Cannabis i fokus (2022) rapporterade att den danska smärtläkaren Tina Horsted planerar att etablera en cannabis­klinik i Sverige.
• Sociala forum (2022–2024) som Flashback innehåller vittnesmål från patienter om både positiva effekter och kritik mot avgifter och bristande uppföljning.